Narona > Vid > Metkovic > Dalmacija > Croatia

Det antika Narona

  

Kvarlevorna av den forntida staden Narona är belägen på den plats vi idag känner igen som byn Vid som ligger nära Metkovic. Narona är belägen på en sydöstlig, solig bergsslutning.

Forum (Till vänster Vespasian – Till höger Livia)

I fornhistorisk tid fanns det förmodligen inga meningsfulla eller viktiga bosättningar på denna plats (1). Det finns inga förhistoriska material, byggnader eller bosättningar som har upphittats. Narona är precis som de grekiska bosättningarna, utspridda på den soliga sidan av bergsslutningen (2).

 

 Enligt historiska dokument så nämndes Narona först som en navigationshamn för stora båtar i Neretva, av den historiske greken Pseudo Scylax (3). Den grekiske geografen Strabo har också skaffat information om att Narona var ett handelscentrum, precis som Theopomus, en annan grekisk historiker (4).

 

Att starta ett handelscentrum där stora båtar hade möjligheten att navigera var nödvändigt på grund av den extremt viktiga betydelsen att motta och distribuera varor. Högst sannolikt användes inte Narona som en bytesplats av byteshandlare från öar långt bort som Chios och Thassos, så som Theopompus sade att de gjorde. Hursomhelst så är bevisat att de grekiska kolonierna i det adriatiska havet gjorde det (5). Från det 4. årh. f. Kr. Tillbaka till 2. årh. e. Kr existerar det inte något epigrafiskt monument, så vi är inte säkra att det fanns några levande grekisketniska grupper i detta område (6). Under det 2. årh. f. Kr hade Narona utvecklat en urbaniserad fysionomi (7). Detta vet vi då en bit bjälke med bilder av dansande människor och nyligen upptäckt arkitektur som man hade hittat under Romarforumet (8).

 

Under andra århundradet före Kristus blev romarna mycket intresserade av Narona. 156 före Kristus gick romerska soldater ledda av Gaius Marcia Figulus i krig mot Daors nationen. Förmodligen användes Narona som deras huvudbas. Mest sannolikt 135 före Kristus använde även Sever Fulvous Floccus i kriget mot Ardies Narona som bas, under mitten av det första århundradet före Kristus (9) . Detta vet vi genom de brev som skickades av Vatinius till Cicero (10). Enligt Varron var Narona under samma tid ett  centrum för ett stort domstolskonvent (11). Under denna tid bodde en stor del Italiker i Narona (12).

 

Efter Octavianska krigsrörelsen under 33 f. Kr sker en betydelsefull tillströmning av populationen i Narona (13). Därför blev Narona en koloni under Ceasars eller Augustus rike (14). Under Romarriket byggdes viktiga byggnader i staden precis som forumet, tempel, teater, etc (15).

 

De skrivna dokumenten fastställer inte mycket om kristendomens början i Narona. Den första och ända skrivna dokumentet beträffande detta, fastställer att Naronas biskop Marcellus närvarade på två rådmöten 530 och 533 (16). Från samma dokumentation vet vi att Narona var Diocese´s huvudcenter.

Kyrkan som ett fundament behöll mest den gamla administrativa nivån: på den nordvästra delen var det Salona med gränser nära till staden Makarska, på den sydöstra, det var Epidaurum, med gränsen något längre ned från halvön  Peljesac som inkluderar den nordvästra delen av ön Mljet (17), ön Lastovo, Stons dal och till norr gränsen som gick hela vägen upp till staden Mostar. (18)På Biskopens Rådmöte 533 upptäcktes ytterligare två Diocese; Muccur och Sarsenterum (19).

 

Det är ett faktum att Narona som en stad existerade fram till 7 e. Kr.(20) Detta vet vi pga. de pengar och smycken som upphittades under denna tid. Nyare undersökningar visar även att livet i Narona fortsatte under 7 e. Kr (21).

 

 Text: Jakov Vucic

 Översättning: Marijan  Bes

Maps >>> Vid-Narona


emporium -(latin av grekiskans εμπόριον) – handels-/marknadsplats, även ses som by

trirem -(av latin triremis) – skepp med tre rader av åror.

Pseudo Skylakus -grekisk författare från 4. årh. f. Kr.

Theopompos -grekisk historiker från det 4. årh. f. Kr.

Strabo -grekisk geograf och historiker från det 1. årh. f. Kr.

Chios, Thasos –grekiska öar i Egeerhavet nära Tyrkias västra gränser.

Daorsene -illyrisk stamm som levde på Neretvas bredd, med centrum i Ošaniæ i närheten av Stolac (Hercegovina)

Ardiaene -illyrisk stamm som befann sig i området

Vatinius -romersk fältherre som ledde krig mot delmatene (en illyrisk stamm) från basen i Narona.

Cicero (Marcus Tullius Cicero) -romersk författer och filosof

Varro -romersk lärare och författare från det 1. årh. f. Kr.

Conventus -(latin) juridisk och admistrativt centrum


(1) N. CAMBI 1980, 133.; B. GABRIÈEVIÆ 1980, 162.

(2) N. CAMBI 1989a, 39, 40, 50 i 51.

(3) N. CAMBI 1980a, 279.

(4) N. CAMBI 1980a, 286.

(5) N. CAMBI 1989a, 44.

(6) B. GABRIÈEVIÆ 1980, 164.

(7) N. CAMBI 1989a, 55.

(8) E. MARIN et alii 1999; författaren menar i förordet (til kap. VII) att undersökningar utförda av Det arkeologiska museumet i Split i tidsrommet 1997-1998 resulterade att man fann ett lag med byggnadsrester från mitten av det 2. årh. f. Kr. under det romerska forumet.

(9) M. ZANINOVIÆ 1980, 176.

(10) M. ZANINOVIÆ 1980, 176.

(11) N. CAMBI 1980a, 284.

(12) N. CAMBI 1980, 128.

(13) M. ZANINOVIÆ 1980, 177.

(14) N. CAMBI 1985, 34.

(15) N. CAMBI 1980, 133.

(16) N. CAMBI 1985, 35

(17) N. CAMBI 1985, 55.

(18) N. CAMBI 1985, 35, 44, 47, 50.

(19) Sarsentarums nöjaktiga belägenhet är ukjent. F. Šišic i 1925, 171 menar att det må ha legat i Aržano vid Imotski, mens Ð. Basler 1972, 142 menar att det må ha legat väst mot Mostar. T. Anðeliæ 1980, 262 menar at det må ha legat i Cim, mens Ð. Basler 1990, 101-103 + kart i en ny hypotes menar att det må ha legat i Žitomisliæe. 

(20) F. BULIÆ 1902; I. MAROVIÆ 1988,

(21) E. MARIN og medarbeidere 2002, 40 – 42.


Links - Utstilling av statuer fra Narona

Photo Narona

Oxford: Ashmolean museum

Barcelona: Institut de cultura

Om ni har frågor  angående tema om staden Vid eller antika Narona  skicka till e-mail:  med rubrik "Vid -Narona-info"

 
     
 

prilagoðeno rezoluciji 1024*768